Gazakriget sedan oktober 2023: vad som verkligen hände

Hur kriget började

En ärlig redogörelse för det här kriget börjar på ett datum. Den 7 oktober 2023 bröt Hamas och allierade terrorgrupper igenom stängslet runt Gaza, mördade människor i israeliska städer och på en musikfestival och släpade tillbaka fångar in i remsan. De tidiga israeliska siffrorna angav antalet döda till mer än 1 400. De siffrorna reviderades nedåt när identifieringarna slutförts. Jewish Virtual Library, som sammanställt officiella israeliska siffror, angav senare omkring 1 195 dödade den dagen, varav 778 civila, 282 soldater, 57 poliser och 38 lokala säkerhetsansvariga, bland dem spädbarn och äldre. Rättsmedicinska team sade att en del kvarlevor var så brända eller stympade att identifieringen var extremt svår. Anti-Defamation League noterade 251 personer som togs som gisslan, bland dem barn och äldre civila. Antalet gisslan reviderades i takt med att namn bekräftades.

Israel svarade med flyganfall samma dag och, inom några veckor, med ett markkrig. Arabiska familjer i Gaza hade ingen röst i Hamas beslut att anfalla. Hamas hade styrt remsan sedan 2007, och organisationen lämnade dem fångade mellan sina egna terrorister och en israelisk kampanj för att förinta dess armé. Läs varje senare tvist om mål, taktik och siffror med det i minnet: Hamas valde kriget, och Hamas valde var det skulle utkämpas.

Vad Israel ville uppnå

Israeliska ledare sade öppet vad de stred för. I ett tv-sänt tal den 9 oktober 2023 jämförde premiärminister Benjamin Netanyahu Hamas metoder med IS och sade att gruppen skulle möta samma öde: nederlag. Han räknade upp mål som började med att rensa ut terrorister som fortfarande var på fri fot inne i Israel och sedan övergå till en bredare kampanj, samtidigt som andra fronter säkrades och det internationella stödet bevarades. Senare uttalanden från israeliska företrädare, och Anti-Defamation Leagues sammanfattning av kriget, beskrev kampanjen som inriktad på att avveckla Hamas militära förmåga och föra hem gisslan. I maj 2025, när säkerhetskabinettet godkände planen som kallades Gideons vagnar, noterade Washington Institute for Near East Policy samma kärnmål: besegra Hamas, skapa en ny säkerhetssituation i Gaza och befria de återstående gisslan.

Uttalade mål är inget bevis för resultat. De drar ändå den gräns som spelar roll: ett krig mot en terrororganisation, inte mot ett folk. Hamas är terrorklassat i USA, Europeiska unionen, Storbritannien, Australien, Kanada, Japan och andra demokratier. Organisationen tog Gaza från Palestinska myndigheten 2007 och har styrt remsan som en milisstat. Araberna i Gaza är inte Hamas. Den skillnaden spelar roll eftersom Hamas såg till att striderna skulle äga rum inne i de täta städer där de civila bor.

Stridernas huvudfaser

De första veckorna dominerades av flyg- och artillerianfall. I slutet av oktober 2023 trängde israeliska markstyrkor in i norra Gaza. Lägesrapporter från Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center daterar markoperationens början till den 27 oktober. Anti-Defamation League noterar ett uppehåll som började den 24 november 2023, under vilket 105 gisslan, mest kvinnor och barn, frigavs i omgångar.

Efter uppehållet flyttades tyngdpunkten söderut. Israeliska styrkor koncentrerade sig på Khan Younis, Hamas fäste i söder och den stad som förknippas med Yahya Sinwar. Striderna där pågick genom vintern och in på våren 2024, med förband ur 98:e divisionen i staden från början av december. Familjer i Gaza som redan hade flytt från norr fördrevs igen. I början av maj 2024, efter månader av dragkamp med Washington och andra allierade om den humanitära kostnaden, inledde Israel en markoperation i Rafah, vid gränsen mot Egypten. Rafah spelade roll på grund av Philadelphikorridoren, remsan längs gränsen mellan Gaza och Egypten som Hamas i åratal hade använt för att smuggla vapen. Den 6 maj uppmanade Israels försvarsmakt invånarna i östra Rafah att flytta till ett utvidgat humanitärt område. Natten mellan den 6 och 7 maj tog israeliska styrkor Gazasidan av gränsövergången i Rafah efter att granatkastareld från området hade dödat fyra soldater. Israel sade att man utfärdade evakueringsorder och gick fram i etapper. Dess kritiker sade att ingen order kunde göra en instängd befolkning säker.

Striderna upphörde inte 2024. En andra, kortare vapenvila, som avtalades i januari 2025 och genomfördes den 19 januari, innebar att 33 gisslan skulle frisläppas i den första fasen. Jewish Virtual Library daterar sammanbrottet för det uppehållet till den 18 mars 2025, då Israel inledde ett överraskningsanfall efter att Hamas, enligt Israel, hade använt lugnet till att återbeväpna sig, bygga upp tunnlar och förbereda fler attacker. Den nya kampanjen fick namnet Styrka och svärd. Senare under 2025 godkände kabinettet Gideons vagnar, och i augusti riktade sig ytterligare en offensiv, ofta kallad Gideons vagnar II, mot Hamas infrastruktur i Gaza City. Den 9 september 2025 anföll Israel Hamas utlandsledning i Doha, där gruppens politiska ledare hade möte. Hamas sade att fem medlemmar av delegationen dödades och att de högsta ledarna överlevde. I början av oktober ledde ett ramverk med stöd från USA till ännu en vapenvila. Anti-Defamation League noterar att Hamas den 13 oktober 2025 frigav de återstående 20 levande gisslan när avtalets första fas inleddes.

Ingen av de här faserna var en ren ”seger”. Hamas bataljoner tilltygades svårt och många av dess ledare dödades, bland dem Sinwar, som identifierades efter en eldstrid i Rafah den 16 oktober 2024. Gruppen överlevde som idé och som en gerillarest, och Gazas civila betalade för den överlevnaden med förstörda bostadskvarter och upprepad flykt.

Ett krig som fördes från under bostäder

Hamas gav det här kriget dess form under jord. Efter striderna i maj 2021 hävdade Sinwar att Hamas hade mer än 500 kilometer tunnlar och att Israel bara hade förstört omkring en femtedel av dem. Israeliska officerare gav systemet smeknamnet Gazas tunnelbana. Foundation for Defense of Democracies beskrev schakt och gångar som användes för att förflytta vapen, lagra förnödenheter, träna terrorister och hålla gisslan, med elektricitet, telefonledningar och, enligt IDF:s uppskattningar, en byggkostnad på omkring tre miljoner dollar per tunnel. I mars 2024 sade den israeliska militären att den hade förstört den största tunnel den hittat i norra Gaza sedan den 7 oktober: mer än tre kilometer lång, omkring 50 meter djup på det djupaste stället, med sitt närmaste schakt omkring 400 meter från gränsövergången Erez. Tre miljoner dollar per tunnel. Fråga dig vad de pengarna hade kunnat bygga ovan jord.

Samma nätverk löpte under det civila livet. På Rantisisjukhuset i Gaza City sade israeliska styrkor att de hittade vapen, tunnelschakt och bevis för att gisslan hade hållits där. På Shifa, Gazas största sjukhus, rapporterade de ett tunnelschakt på området, vapen i en MR-enhet och ett fordon fullastat med vapen; amerikanska företrädare sade separat att amerikanska underrättelser visade att Hamas använde sjukhuset som ledningsnod. På det indonesiska sjukhuset i Beit Hanoun sade israeliska officerare att kvarvarande terrorister från en Hamasbataljon gömde sig på området och sköt därifrån. Oberoende reportrar kunde inte fritt verifiera varje israeliskt påstående i realtid. Men mönstret var inte nytt, och det uppfanns inte för det här kriget. Ett protokoll till Genèvekonventionerna från 1977, som citeras i Foundation for Defense of Democracies genomgång av tunnlarna, slår fast att sjukvårdsenheter inte får användas för att skydda militära mål.

Den humanitära rätten kräver att en anfallande styrka skiljer mellan civila och kombattanter och väger förväntad skada på civila mot konkret militär fördel. Den förbjuder också att civila används för att skydda militära operationer. Båda skyldigheterna sattes på prov varje dag i Gaza. Israel sade att man utfärdade evakueringsorder, publicerade kartor över humanitära zoner och öppnade korridorer. Familjer i Gaza hade ofta ingenstans säkert att ta vägen. Det här är ingen berättelse om unik israelisk grymhet, och inte heller om kollektiv skuld för araberna i Gaza. Det är vad som händer när en terroristarmé lagrar raketer och ledningsplatser inne i en stad med två miljoner invånare, och en reguljär armé bestämmer att den inte kan låta den armén vara kvar.

Dödssiffrorna: vad de visar och vad de döljer

Ingen seriös redogörelse hoppar över de döda i Gaza. Det Hamasstyrda hälsoministeriet blev världens standardkälla. Anti-Defamation League rapporterade, med ministeriets siffror, mer än 67 000 dödsfall i Gaza fram till vapenvilan i oktober 2025. Jewish Virtual Library noterade ministeriets senare påstående om 67 183 döda kvällen före den vapenvilan, som steg till 67 938 den 15 oktober 2025. De siffrorna omfattar människor som dödats av israelisk eld, människor som dödats av felskjutna raketer, människor som dog i ras och, enligt Israel, tusentals terrorister från Hamas och Islamiska jihad. Ministeriet publicerar ingen tillförlitlig uppdelning mellan terrorister och civila. I ett krig som detta är den utelämningen ingen teknikalitet. Den är hela argumentet. Varför skulle Hamas vilja att världen fick veta hur många av dess egna terrorister som ingår i den totalen?

Israel har offentliggjort egna siffror över dödade terrorister, som utomstående forskare inte kan granska i ruinerna. Israels militära förluster är tydligare. Jewish Virtual Library noterade, med hänvisning till IDF-siffror, att 410 soldater hade stupat i markkriget fram till vapenvilan den 19 januari 2025, en siffra som steg igen när striderna återupptogs. De soldaterna omfattar värnpliktiga och reservister, många av dem i samma ålder som de unga män som fyller Gazas listor över oidentifierade döda män.

Behandla varje avrundad siffra med försiktighet. De tidiga israeliska siffrorna för 7 oktober var för höga, och Israel rättade dem. Gazaministeriets listor har innehållit oidentifierade kroppar, personer som förts upp två gånger och ibland naturliga dödsfall, enligt kritiker av uppgifterna; ministeriet har självt sagt att vissa uppgifter var ofullständiga eftersom sjukhus förstördes. CAMERA har dokumenterat hur nyhetsbyråer ibland har presenterat de omstridda siffrorna som fastställda fakta. Abraham Wyner, professor i statistik vid Wharton School, hävdade att de dagliga siffrorna steg alltför jämnt för att vara verkliga och att andelen civila sannolikt var överdriven. Inget av detta suddar ut att ett mycket stort antal civila i Gaza, bland dem barn, har dödats. Och inget av det bevisar påståendet, som förs fram i vissa kampanjer, att Israel ville förinta araberna i Gaza som sådana. Hög civil dödlighet i stadskrig mot en fiende som bäddar in sig bland civila är ett känt, bittert mönster. Det är inte i sig en rättslig slutsats.

Lagen, utredningarna och anklagelsen om folkmord

Den juridiska strid som följde framställs ofta som om en dom redan hade fallit. Det har den inte. Folkmord kräver, som rättslig term, särskild avsikt att förinta ett folk som sådant. Israels uttalade mål, från Netanyahus tal i oktober 2023 till kabinettsbeslutet om Gideons vagnar, var att förinta Hamas armé och styre, föra hem gisslan och förhindra ett nytt 7 oktober, inte att förinta araberna i Gaza som folk. Kritiker av ministeriets uppgifter påpekar att män i stridsför ålder är överrepresenterade i ministeriets egna dödslistor i förhållande till Gazas befolkning. Det mönstret är svårt att förena med en kampanj mot ett folk som sådant.

Den humanitära rätten binder båda sidor. Att använda sjukhus och täta bostadskvarter för att gömma tunnlar, raketer och ledningsplatser är förbjudet när det görs för att skydda militära operationer. En anfallande armé måste ändå skilja civila från terrorister och se till att skadan på civila inte blir överdriven i förhållande till den militära vinsten. De reglerna är svåra att tillämpa i en stad där Hamas medvetet blandar de två. De är inte frivilliga, och IDF strider under strikta insatsregler som bygger på dem.

Demokratier utreder sina egna styrkor, om än ofullkomligt. Efter att israeliska trupper den 23 mars 2025 av misstag öppnat eld mot ambulanser i Rafah och dödat 15 räddningsarbetare avsatte IDF ställföreträdande chefen för Golanibrigadens spaningsenhet och tilldelade en brigadchef en reprimand, med hänvisning till professionella misstag och en felaktig rapport. Hamas publicerar inga sådana utredningar: inte om 7 oktober, inte om att hålla gisslan i civila byggnader, inte om raketer som avfyrats från tättbebyggda gator. Den kontrasten visar vilket slags styre varje sida är. Washington har också ifrågasatt den andra sidans siffror: i juni 2024 antog USA:s representanthus ett tillägg som skulle förbjuda utrikesdepartementet att citera dödssiffror från det Hamaskontrollerade hälsoministeriet.

Var Hamas finns i berättelsen

Kriget som började den 7 oktober 2023 är flera berättelser på en gång. En massaker och en masskidnappning som Israel hade all rätt att besvara. En kampanj vars uttalade mål var att förinta en terroristarmé, inte en nation. Ett tunnelkrig som Hamas valde att utkämpa under bostäder och sjukhus. En civil katastrof vars omfattning är verklig och vars redovisning är omstridd. Och en juridisk kampanj där anklagelsen om folkmord har ropats ut högt utan något avgörande om att Israel ville förinta araberna i Gaza. Om någon erbjuder dig en enkel seriebild av det här kriget, fråga var Hamas finns i den.

Se officerarnas egen redogörelse för kriget i Naza: Den sanna historien. Läs sedan hur Israel väljer ut Hamasterrorister som mål i Gaza och anklagelsen om folkmord.